Inlägg

Visar inlägg från juni, 2020

Nu eller aldrig

 Jag funderar över hur jag skall komma vidare med mitt liv. Just nu skall fokusera på att dels få klart min lärarexamen så det kan skrivas leg. lärare i mitt CV. Jag har lagt grunden för detta genom att jag anmält mig till en kurs på högskolan väst i höst KPU. Jag känner att det är lite nu eller aldrig att det skall bli av. Samtidigt är har jag lite ångest över det då jag vet att det kan bli rätt stökigt om jag inte sköter det rätt. Samtidigt älskar jag den akademiska världen. Det är en mix av känslor som rör sig i mig Ärligt talat det nu det gäller, nu eller aldrig.  fjohansson470@gmail.com

När livets goda sida visar sig även för en dyslektiker

Jag skriver mycket om mot gång och när behandlar mig illa. Jag försöker ofta lyfta mina framgångar för allt är inte svart när man har dyslexi. Jag har sökt en högskolekurs i höst och jag fick veckan besked om vad hade för meritvärden. Du tillhör följande urvalsgrupper Högskolepoäng, grundnivå (HPGR) Ditt meritvärde i den här urvalsgruppen är: 165,0 av max 165,0 Man blir så lycklig när man för ett sådan här erkännande kan man leva på länge. Det är också så att jag vill att du kan lika bra som någon utan dyslexi.  Ärligt talat så har jag likt Mr. King en dröm att även du skall få uppleva den glädje jag känner som jag gör just nu Fredrik Johansson fjohansson470@gmail.com

Skall livet vara en jakt på att få vara som alla andra?

Ja frågorna hoppar sig i mitt liv just nu. Ärligt talat är det så att min jakt på att vara som alla andra är helt sjuk? Skall jag resten av mitt jaga det som de utan dyslexi har eller skall jag nöja med att vara den jag är, en person som duger som jag är. Det är lätt att sitta bakom datorn säger du vän av ordning men jag vet hur man mår när det normativa skolväsendet talar om att du är dum i huvudet, jag vet hur man känner sig när arbetsförmedlingen kränkt dig. Jag har strävat att få vara  en del av det normala hela mitt liv. Frågan jag nu ställer är vad det givet mig mer en ångest, ilska och frustration. Jag förstår men samtidigt blir rosen rasande över de faktum att vi dyslektiker inte bara kan få vara en del av de normativa och strukturella riktiga svenska samhället. Fredrik Johansson😈 fjohansson470@gmail.com