99e inlägget: Att skriva, blandning mellan stor glädje och ångest

Idag måste jag skriva ett blogg inlägg, det är en  vecka sedan nej en månad sedan sist. Ångesten över att inte haft tid med Er kan vara riktigt jobbigt samtidigt som glädjen över att finns där ute och läser det jag skriver.

Att jag som så länge känt mig så dum ja rent av som idiot när kommer till de skrivna språket har ca 200-300 läsare en normal månad det är det som får mig att med glädje skriva inlägg efter inlägg. Jag brukar ibland på att ni läser mina krönikor här bloggen och in se att ni som tar Er tiden att läsa detta gör det fri vilja och jag skriver ärligt talat för att jag inte skall behöva bära på all skit inom mig.

Jag måste sluta jakten på att vara normal. Jag måste inse att jag aldrig kommer att vara den som kan säga att jantes normala inte passar in på mig och kommer aldrig kommer få greppet om Fredrik. Jag inser att jag duger bra som jag är. Att Fredrik är älskad för den jag är eller som min syster dotter sa för att jag är en tokig morbror, farbror och bror. Ärligt talat så är det så ni vill ha mig.